Livet på mitt på sätt

Hjärtat, jag vet sorgen du döljer bakom dina händer.
För jag har sett tårarna man fäller när vinden vänder,
Hört skriken man skriker och känt ängslan man känner.
Även jag har fått utstå smärtan från såren som bränner.

Så jag vet ilskan du gömmer bakom dina knutna nävar.
Jag känner till åskmolnet som över ditt huvud svävar.
Och även jag har flygit högt bara för att få falla stort.
Så jag vet att såren du har inte kommer läkas fort.

För dina stjärnor är släckta och din himmel är grå.
Och hur bra du än förklarar kommer ingen förstå.
Men du har varit här förr så du vet hur det går till.
Ibland måste man släppa taget fastän man inte vill.

Jag vet att det gör ont att höra men blicka inte bak,
För det tjänar inget till att försöka hitta någon orsak.
Det tjänar inget till att försöka hitta logiken i kärlek.
För det är som att försöka hitta kärleken i ett svek.

Men regnmolnen kommer föras bort med vinden,
Tårarna du fäller kommer torkas bort på kinden.
Så kom ihåg att, även om lågan inte vill spraka,
Nånstans bland mörkret finner du vägen tillbaka.

Och nånstans mellan raderna finns budskapen.
För livet är en strid och hjärtat ditt enda vapen.
Så kasta bort din kniv och lägg undan din pistol,
För nånstans bortom horisonten stiger en ny sol.