Fyra nätter i rad tillsammans och jag vill uppleva varje morgon med dig.

jag skulle kunna ha det så för alltid.

vardagen närmar sig och sliter mig bort från dig.

femte natten förstod jag innebörden av ordet ensamhet.

jag känner hur jag vaknar till framåt morgonen.

medan hjärnan fortfarande sover mellan dröm och verklighet.

jag var säker på att du låg där bredvid.

du fanns där klistrad på min näthinna.

jag visste att dina blå ögon snart skulle möta mina.

hur din mun skulle söka min och viska godmorgon.

jag log medan jag öppnade mina ögon.

jag såg fram emot vad som skulle möta min blick.

men mina ögon reagerade som kontrasten mellan mörker och solljus.

chocken med besvikelsen som följd sköljde genom min kropp när jag insåg min ensamhet.

när jag insåg att du befann dig 19 mil bort.

tankespöket av dig gick upp i rök och jag fick börja dagen utan din mun mot min

Av - ann-sofie :)